Teknik-problem

Åååh, vad störd jag blir när det inte går att kommentera på en blogspot blogg från iPaden! Och varje gång glömmer jag bort det och kommenterar glatt tills jag ska sätta in mitt wordpress användarnamn. Gaaah!

20121201-100105.jpg

Annonser

Knasigheter

Jag har länge funderat hur dom här britterna egentligen är funtade. Dom har en hel del underlighteter för sig, men just nu tänker jag främst på hur dom behandlar temperaturer, väder och liknande.

Idag är det råkallt här i London. Trots det såg jag en man i kortärmat utomhus idag. Kvinnor går i lågskor fortf och är barfota dessutom. Mammor har varken mössor eller vantar på sina ungar.
Har sett en man i flip flops då det ösregnade ute. Till hade han en vinterjacka… När det är kallt går dom utomhus i shorts och kortärmat (jepp, har sett det också) och när det blir varmt pyltar dom på sig vinterkläder.

Och fönstren i tågen ska vara öppna, oavsett vädret utomhus.

Ja herregud…

Överdriven rädsla

London är en stad som har en (irrationell?) rädsla för terrorhot, bomber och ”unattended items of luggage”, alltså väskor som folk glömmer/lämnar efter sig. Och råkar nåt sånt hända på en metrostation i centrala London där typ 5 miljoner människor jobbar så kan ni tänka er nivån av kaos det orsakar. Det här är alltså en stad som inte har roskiskorgar på stationer och knappt på gatan, för folk kan lämna bomber i dom…. Jepp, you heard me.

För man kan inte reagera rationellt på sånt här. Nej nej, alla ut direkt och nästan så att folk blir nertrampade. Ingen information. Tänk er en av de flitigast besökta stationerna i London (Victoria) och tänk er att nån har glömt en väska nånstans där. Då ska det evakueras och Londons alla poliser och brandkår ska dit. Tänk er att de miljontals människor (ja, verkligen, miljontals) som inte kan använda den stationen ska ta sig hem på annat sätt. Tänk er hur bussarna kommer att se ut. Tänk hur alla stationer i närheten ser ut då de får tusentals extra resenärer. Ett kaos utan like. Om man inte har varit med om det så går det helt enkelt inte att föreställa sig.

Det fastnade mannen i ikväll när han skulle hem. Han jobbade sent och skulle han ha åkt vanlig tid skulle han ha undvikit allt det där.

Här får ni en bild jag knyckte från internet. Ger en fingervisning om hur det ser ut vid en evakuering av en metrostation i London.

20121112-190303.jpg

För varmt

Med såna här temperaturer

20121108-224031.jpg

kommer jag aldrig att få ta på mig min nyinköpta vinterjacka.

20121108-224133.jpg

Längtar efter att få burra ner mig i den där!

Nytt från The White Company

20121102-163456.jpg

20121102-163503.jpg

Båda ljusen från The White Company som har så mycket otroligt fina grejer (dock inte så billigt).

Om att vara perfektionist

Jag hade tänkt baka Halloween cupcakes till jobbet imorgon, men eftersom jag inte har nån muffinsform och inte heller kan köpa en då jag önskat mig en sån i födelsedagspresent, så blir det nog inga cupcakes tror jag.
För dom har en tendens att flyta ut och bli platta utan en form och såna kan man ju inte bjuda på.

Våndan av att heta Anna. 🙂

Den här tjejen fyller år om lite på en månad

20121011-212837.jpg

En muffinsplåt, skor från Clarks, väskor från inredningsbutiken runt hörnet (inte billiga)

Måste. Ha.

Ett absolut måste när vi flyttar tillbaka till Finland. Best idea ever!

 

Bild lånad från Rakku Designs.

Behöver input

Jag måste fråga mina läsare om en sak, om det är jag som för strikt eller om jag har rätt.

Varje morgon när jag står och väntar på bussen i det inte så trevliga området av London där mitt jobb råkar vara, så står det en familj med 3 barn och väntar på samma buss. Yngsta är 4-5 år, de äldsta är i 8-10 års åldern. Varje morgon äter de nånting i stil med en bulle, godis, chips eller kex. Dricker nåt som bara är socker. Jag vet inte om detta är deras frukost eller om de snackar på det annars bara. Vilket som, tycker jag det är så fel.

Vad tycker ni? Skulle ni ge detta till era barn på morgonen?
För att nu vara riktigt brittisk (där detta faktiskt spelar roll) så är dom nu kanske inte från det allra högsta samhällsskiktet i det här landet. Jag vet att det låter fel i era öron, men tyvärr är det verkligheten här.

Cravings, himo, whatever you wanna call it

Jag har haft en sjuk craving på pasta hur länge som helst nu. Pasta Carbonara och allt vad italienskt heter. Inte så low-carb direkt. Hjälper ju inte heller att sitta och titta på italienska matprogram direkt… Självplågeri.

20121007-155859.jpg
Bild lånad från BBC Goodfood