Okej, så nu har jag cyklat till tåget på morgnarna i mer än en vecka. Rutten jag tar går till största delen genom en park, allt för att undvika att cykla med trafiken i den här stan. Bilar respekterar en inte, fotgängare respekterar en inte, det är knappt så andra cyklister respekterar en.

Det tar kanske en 10-12 min att cykla till tåget, och nu när vi fixat till cykeln (oljat, bytt innerdäck osv) så går det relativt lätt. Men det som alltså stör mig allra mest är att alla, precis alla, tycker att man som cyklist ska typ hoppa i diket om man möter en människa eller bil. För ingen flyttar på sig. Idag när jag cyklade hem cyklade jag på banan som endast är avsedd för cyklister (det är en fotgängarstig precis bredvid) och tror ni fan inte att där yrar nå barn omkring! Sitter mitt på banan och yrar med nån sparkbräda! Höll på att cykla över den ena ungen för att han bestämde sig att svänga till höger just där jag körde om honom. Missade honom med 1 cm efter att jag skrikit ”Watch out!”. Morsan typ viskar åt honom ”Careful Shane” eller nåt liknande! Det är brittiska föräldrar i ett nötskal. Inte en jävla haju om hur man uppfostrar ungar.

Samma med människor i parken. Alla typ kollar skitigt på en för att man sitter på en cykel. Får använda ringklockan ganska ofta för att folk inte fattar att gå lite åt sidan. Argh!! Neej, ja e’ inte bitter…

Långfredag imorgon. Vi ska köra ner till Dover och titta på de vita klipporna. Är lite orolig för påsktrafiken imorgon, så det återstår att se hur länge den 1h 40 min långa bilresan egentligen tar. På lördag morgon åker vi hem till Vasa. Wappen firas i Hesa och det är back to work på måndagen 2.5.

Men nu kallar sängen tror jag. Blir tidig väckning imorgon för att hämta bilen. Hur rättvist är det att behöva stiga upp samma tid som när man jobbar?? Nåja, får sova på lördag.

Glad påsk allihopa!

Min cykel.

Annonser